521025 - 110620
Vi ses i Nangijala pappa, jag älskar dig ♥
MA♥
Jag kommer så väl ihåg första gången jag såg dig spela. Du var mittback och bland dem bästa jag sett. Direkt tänkte jag för mig själv, jag ska bli som hon, jag ska ge allt för att bli som hon. Du har under dessa år alltid varit förebilden för mig och det vet du redan om. Det var en stor ära för mig att en match få spela jämte dig på backen och jag minns hur nervös jag var. Du är så mycket, för så många och alla är vi med dig och stöttar dig.
Din kamp är vår kamp ♥
Din kamp är vår kamp ♥
♥
Den vackraste stunden i livet var den när du kom
och allt var förbjudet
och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om
för det ekar i huvet'
och det blod som jag trodde var stilla det fick du att rinna,
den uppgivna röst som jag nyttjat så illa fick du att försvinna
O jag somnade den natten i tron på att allt var en del
i en kärlekshistoria
men det visa' sig dagen därpå att jag hade gjort fel
när jag gav dig en gloria
Och den stund som jag kände som nära var blott alvedon
och dom himmelska ben som jag ville förtära dom gick
där ifrån
Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is
Och du somna' den natten så vaken och drömde om allt
som vi kunnat göra
O om någon som vill ge dig värme när allting känns kallt,
o om nån att beröra
Och jag kunde ha gjort vad som helst för att höra den tanken
men själv låg jag tyst i min säng och så frälst av den farliga branten -
jag liksom föll över kanten
Så kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is
Och den jävligaste stunden i livet var den när du gick
och allt var förlorat
O där satt jag med mina grön-bruna ögon och såg med blåögd blick
allt jag hade förstorat
För så kom änglar och ta mig till henne och ge mig en chans
för jag tror att snart brinner ett hjärta för henne någon annan stans
Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is
Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is
Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
här sitter jag och baddar såren med salt
det går åt helvete med allt
Men den vackraste stunden i livet var den när du kom...
/Lars Winnerbäck
och allt var förbjudet
och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om
för det ekar i huvet'
och det blod som jag trodde var stilla det fick du att rinna,
den uppgivna röst som jag nyttjat så illa fick du att försvinna
O jag somnade den natten i tron på att allt var en del
i en kärlekshistoria
men det visa' sig dagen därpå att jag hade gjort fel
när jag gav dig en gloria
Och den stund som jag kände som nära var blott alvedon
och dom himmelska ben som jag ville förtära dom gick
där ifrån
Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is
Och du somna' den natten så vaken och drömde om allt
som vi kunnat göra
O om någon som vill ge dig värme när allting känns kallt,
o om nån att beröra
Och jag kunde ha gjort vad som helst för att höra den tanken
men själv låg jag tyst i min säng och så frälst av den farliga branten -
jag liksom föll över kanten
Så kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is
Och den jävligaste stunden i livet var den när du gick
och allt var förlorat
O där satt jag med mina grön-bruna ögon och såg med blåögd blick
allt jag hade förstorat
För så kom änglar och ta mig till henne och ge mig en chans
för jag tror att snart brinner ett hjärta för henne någon annan stans
Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is
Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is
Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
här sitter jag och baddar såren med salt
det går åt helvete med allt
Men den vackraste stunden i livet var den när du kom...
/Lars Winnerbäck
word
min prins
Jag ♥ Dig
.
Jag hatar att sitta vid samma matbord som du.
v som i vackert
Linnea Henriksson - Hope there is someone
Olle Hedberg - Talking about a revolution
i miss u
Finner mig själv liggandes i sängen, gömd med huvudet bland alla kuddar och känner bara smärtan i bröstet. Jag försöker gömma mina tårar och saknaden jag känner.
2 dagar räcker inte. 48 timmar är inte tillräckligt. Att vänta en månad är ett helvete.
2 dagar räcker inte. 48 timmar är inte tillräckligt. Att vänta en månad är ett helvete.
min skatt
För ungefär ett år sen var det du som ställde upp när jag behövde. Du kom springandes och kramade om mig när tårarna bara rann, när jag var sårad och sviken. Du fanns alltid där, precis som jag fanns där för dig. Vi hjälpte varandra, tillsammans fick vi distans från det som bekymmrade oss i verkligheten. Du har missat så mycket, så många händelser som jag egentligen ville dela med dig. Jag har så mycket att berätta, så mycket jag vill att du ska veta. Vi planerade en sommar med varma nätter framför brasan med winnerbäck spelandes på gitarren. Vad hände med den sommaren? Jag saknar dig.
"om jag nu var din ängel, varför lät du mig flyga iväg?"
"om jag nu var din ängel, varför lät du mig flyga iväg?"
fliiing
22 Aug 2010 15:40 Min<3
careful
.
It takes two.
I'm a child who became another child
Jag är ett känslobarn
Jag är ett roligt barn
Jag är ett vilset barn
Jag är ett vårbarn
Jag är ett sportbarn
Jag är ett yngsta barn
Jag är ett sista barn
Jag är ett fredagsbarn
Jag är ett aprilbarn
Jag är ett flickobarn
Jag blev ett skilsmässobarn
hur kul är det nu då?
Kom tre veckor senare och låtsas som att allt är okej och som vanligt. Gör det. Jag har tagit alla bortförklaringar förut och inte brytt mig, lagt dom åt sidan och inte visat hur sårad jag har blivit. Tänk om för fan, tänk på vad du ger upp, tänk på vad du förlorar. Tänk på vilka du skjuter åt sidan, väljer bort och sedan tror ska krypa tillbaka. Bestäm hur du vill ha det för jag tänker inte svansa efter mer, jag tänker inte ställa upp på dina villkor och när det passar dig. Vem är du?
<3
i'd rather be with you
det är inte lätt när det är svårt
Det är jobbigt det där. När man konstant går och undrar vad som hände, vad som gick fel och varför allt slutade så abrupt. När man går igenom exakt allt i minsta lilla detalj för att försäkra sig om att man agerade rätt. När man vet att det inte hade spelat någon roll hur man handlade, vad man sa eller vad man gjorde. När inget hade varit annorlunda oavsett om allt skett då, nu eller på senare dagar. När ingenting är ens eget fel. När grubblandet inte ger något annat än en obotlig huvudvärk och sömnlösa nätter. När varken gåtorna eller frågorna har några svar. Det är jobbigt det där.
i love you
I've got an angel
She doesn't wear any wings
She wears a heart that could melt my own
She wears a smile that could make me want to sing
när väggarna rasar..
..och jag undrar vad som hände.
aamm
Jag orkar inte ställa upp för folk som inte ger något tillbaka. Man passar när det passar er. Var det inte så?
jag vattnar dina växter än
/moi
Jag vill kunna skriva igen, kunna greppa tag om närmaste penna och printa ner mina tankar och känslor i vackra och genomtänkta meningar och ord. Jag känner mig stängd och kall och får inte fram några budskap över huvudtaget. Jag vill beröra och etsa mig fast hos folk, men jag vågar inte längre. Jag tror att jag är rädd för att bli bortkastad, bli utnyttjad och sedan oönskad. Du fick mig att känna lycka, känna hur ett glädjerus spred sig genom hela kroppen. Du fick mig att känna mig värdefull. På ett ögonblick stod jag sedan tomhänt och såg på allt jag hade förlorat, på alla inbillningar som fortfarande inte gör mig klokare. Jag tror att jag är rädd för att öppna mig, rädd för att förlora det viktigaste. Rädd för att förlora mig själv.
Jag vill kunna skriva igen, kunna greppa tag om närmaste penna och printa ner mina tankar och känslor i vackra och genomtänkta meningar och ord. Jag känner mig stängd och kall och får inte fram några budskap över huvudtaget. Jag vill beröra och etsa mig fast hos folk, men jag vågar inte längre. Jag tror att jag är rädd för att bli bortkastad, bli utnyttjad och sedan oönskad. Du fick mig att känna lycka, känna hur ett glädjerus spred sig genom hela kroppen. Du fick mig att känna mig värdefull. På ett ögonblick stod jag sedan tomhänt och såg på allt jag hade förlorat, på alla inbillningar som fortfarande inte gör mig klokare. Jag tror att jag är rädd för att öppna mig, rädd för att förlora det viktigaste. Rädd för att förlora mig själv.